Godmorgon världen vilken underbar dag. Sonen är förkyld igen så oron att han ska smitta sin lilla syster har kommit tillbaka. Tror nog att det är det jobbigaste just nu att hela tiden vara orolig att hon ska bli sjuk och inte få göra sin andra hjärtoperation. Jag vill ha den gjord nu. Det är både jobbigt och påfrestande att behöva vänta, vänta och vänta. Är i alla fall tacksam till tusen att vi är hemma och inte ligger på sjukan med henne.

Så har man haft sonen inne i sängen i natt, mammans lott i livet. Han vaknade av en djävulsk hosta och så klart kunde han inte somna om inne hos sig. Fick sova på kanten av sängen i samma ställning hela natten.

Slapp i alla fall sova på soffan som killen gjorde. Eftersom han mådde illa och han ändå skulle ta hand om dottern så sov han på soffan. Jag skickade upp han för att sova nu när jag klev upp. Lite snäll får man ju vara. Han får sova tills han vaknar....det kan han faktiskt behöva.

Nästa vecka börjar verkligheten för oss igen. Efter att varit hemma med tösen så länge ska killen äntligen börja jobba. Det kommer att bli bra ekonomiskt då man blir pank av att leva på FK. Men det var väl inte meningen att man skulle bli rik av att få barn? Speciellt inte ett sjukt ett?

/// Peace & Love

Varför kan inte pojkvänner göra de man säger till dom att dom ska göra?

Är det inte konstigt att kvinnan har samma problem med männen oavsett vilket land och vilken kultur hon kommer ifrån?

Min kille kliver upp 4 på eftermiddagen. Helt ok, han var uppe med dottern hela natten. Han sätter sig och äter sin ”frukost”, tar sig en cigg innan han sen ska ringa de samtalen som jag för några dagar sen sa att han skulle ringa istället för att då gå och lägga sig. Men då hade han också varit uppe och var också trött. Det blev alltså så att han gick och la sig. Så för att han inte lyssnade på mina goda råd så hann han inte ringa alla samtalen, långt ifrån alla kan jag tillägga innan han skulle skjutsa svärmor. Något som han redan i går visste att han skulle göra runt halv fem. Så nu står den saken kvar på "måste listan".

Ååååå, blir så extremt galen när killen inte gör de han ska göra, eller när han inte avslutar det han påbörjat eller ALLA de gånger han faktiskt aldrig påbörjar de han skulle gjort.

Efter dessa 10 år tillsammans vet jag att jag kan inte göra ett skit åt saken mer än att hata läget.

/// Peace & Love

Sitter i köket med träsmak i röven och sondmatar dottern. Killarna är iväg och handlar och skjutsar svärmor till bilverkstaden. Så för en liten stund idag får jag nästan vara helt för mig själv. Det är inte så ansträngande att ha dottern då hon enbart är 1 månad gammal men pga hennes allvarliga hjärtfel är hon inte som alla andra barn och behöver betydligt mer uppmärksamhet och omvårdnad. Bara att få henne att ta nappen kan ta ca 10 min.

Så nu var det 1 december igen. Som alla år kommer julen, nyåret och alla de andra högtiderna som vi envist envisas med att fira. Hade ju varit kul om man för en ända gång skull hade en högtid som man ville fira.
Förra året låg jag hemma på jul. Var helt själv i några timmar. Pojkvännen och sonen var hemma hos svärmor och åt middag och hade det trevligt. Själv kände jag mig övergiven och ensam, självklart ett val från min sida men det är så svårt att glädjas åt något som jag ser som så jobbigt.

I år blir det en stilla jul här hemma. Svärmor kommer över men hon är den ända. Nu är det lite speciellt i år då vi har flickan som inte får bli sjuk så i ett års tid nu kommer vi att leva väldigt avskilt från omvärlden. Det är ju inte så att vi inte får ta i mot besökare, dom måste bara var helt friska och inte fler än en åt gången. Så sonen går inte på dagis just nu eftersom det går förkylningar och influensan.

/// Peace & Love